Artros är den ledsjukdom som drabbar flest i världen. I Sverige är det ungefär 25% av de som har fyllt 45 som får sjukdomen. Att drabbas av artros innebär att den led som insjuknar blir stel och smärtar, särskilt när den blir belastad. Eftersom artros är så pass vanligt har det utförts mycket forskning på området, och nya upptäckter kring sjukdomen görs än idag.
På www.artros.org kan du läsa mer om sjukdomen, med en definition kring vad artros är, symtom och hur diagnosen ställs. Här får du också veta mer om hur artros kan behandlas, inklusive utbildning och sjukgymnastik, smärtlindring och kirurgi. Du får mer information om hur du kan förebygga artros via din livsstil och varför sjukdomen uppkommer i första taget.
Forskning ger frågor och svar
Forskning och vetenskap är ett stort stöd för människan i att förstå både de större sammanhangen som universums funktioner och uppkomst, samt mindre som varför artros drabbar kroppen. Genom vetenskap har vi exempelvis kunnat hitta en stjärna som är äldre än universum, vilket ger både svar och nya frågor kring universums ålder och funktion.
Koppling mellan artros och skador
Forskare har i en epidemiologisk studie vid Lunds Universitet kunnat fastslå att underlaget, val av skor och vilken idrott som en person utövar kan påverka om hen drabbas av korsbandsskada. Även generna har en viktig roll i sammanhanget. Främre korsbandsskada kan vara en allvarlig typ av knäskada som ger stora förändringar i den drabbades aktivitetsnivå. På sikt kan skadan leda till att den som drabbas utvecklar artros. I Sverige drabbas cirka 8 000 personer varje år och det är de som idrottar som oftast får skadan.
Motverka artros med träning
Skoindustrin ligger bakom myten att träning med stötar som exempelvis löpning kan leda till att knäna skadas. Ny forskning har i stället visat på att det faktiskt kan motverka artros och smärta att utöva långdistanslöpning. Den kanadensiska studien behandlar den utbredda föreställningen kring att löpning skapar förslitning i knäna och motbevisar myterna runt detta.
Ny behandling med ledbrosk från kor
Forskare vid Umeå universitet har utvecklat nya metoder för att odla ledbrosk, med hjälp av broskceller som kommer från kors knäleder. Under experimentet har forskarna lyckats skapa förhållanden som gör det möjligt att odla frisk ledbroskvävnad, vilket kan leda till nya behandlingar av artros. Brosk saknar blodkärl vilket innebär att vävnaden inte har någon hög läkningsförmåga. Slitage och ledskador skadar ledbrosket vilket leder till artros, och i allvarliga fall att patienten förlorar allt brosk i leden. Detta ger orörlighet och smärta och innebär en börda för samhället med ökade vårdkostnader. Men med vävnadsodling och annan ny forskning kan hjälp vara på väg.
Om författaren