Genom historiens gång har människan blivit något av det utvalda släktet. Det är vi som har haft till uppgift att föra planeten i rätt riktning och stå för såväl uppbyggande som kreativa processer. Varför det förhåller sig på detta sätt beror på en rad olika anledningar. Människans komplexa hjärna har medfört att vi kan utveckla ett tankesätt som bland resterande levande organismer saknar motstycke. Vi kan till skillnad från exempelvis ett lejon visualisera hur vår morgondag skulle kunna se ut. Lejonet funderar i sin tur bara på här och nu samt eventuellt på hur nästa byte ska omhändertagas.
Utan vetenskap och forskning skulle vi förmodligen bara leva i en värld full av spekulationer. Det kan inte stickas under stol med att det trots detta förhåller sig på det viset. Båda ytterligheterna är allt som oftast en ganska långdragen process, vilket medför att en ovisshet uppenbarar sig under tiden detta äger rum.
Det fascinerande med såväl vetenskap som forskning är att de kan appliceras på alla möjliga områden och nivåer. Även om vi människor har en förmåga att förknippa dem med vissa utvalda aspekter återfinns de inom teknik, kemi, biologi, klimat, medicin, psykologi och mycket mer. Detta kan i sin tur utspelas på ett väldigt varierande sätt där egentligen ingenting kan utesluta det andra. Det kan på samma gång innefatta Albert Einsteins relativitetsteori som forskningen bakom hur en duschvägg med skjutdörr överhuvudtaget kan vara möjligt.
Undersökningar av olika fenomen är till stor del en avspegling i beteende. Det här är i sin tur något starkt präglat av såväl naturliga som kulturella faktorer. Det var inte förrän på 1600-talet som ståndssamhällets ideal byttes ut mot inslag av frihet, sunt förnuft och logiskt tänkande. Upplysningstiden fick ett stort genomslag där det för människorna i denna skapades en helt ny världsbild. Här skulle gemene man själv bestämma över sitt liv och förändra detta i den mån det gick. Detta skulle till skillnad från exempelvis föregående tider levas när det utspelade sig snarare än att fungera som en språngbräda inför döden.
Detta revolutionerande tankesätt skapade helt nya förutsättningar för idéer och reflektioner över världsliga ting. Möjligheter ersatte begränsningar. Det här var till mångt och mycket trots allt bara en utopi eftersom dessa värderingar sedermera återigen skulle brytas ner av auktoritära ideal.
Vetenskap och forskning handlar lika mycket om en kontroll i backspegeln, för att en bättre framtid ska kunna förutspås. Det ena kan inte utesluta det andra och vice versa.
Om författaren